Onkologbesök


Min dag började med ett besök på onkologen i Linköping.
Där  behandlas jag sedan drygt tre år tillbaka för spridd bröstcancer.
Idag var det dags för skelettstärkande bisfosfonater och cytostatika.
Jag är ju van, så det är ingenting som jag oroar mig för så mycket.
Jag har haft turen att svara bra på behandlingen så just för tillfället är läget under kontroll.


Många har frågat hur det går till när jag behandlas och därför vill jag ge er en inblick i "min värd".
Jag vill poängtera att jag inte skriver det här inlägget för att du som läser ska "tycka synd om mig".
Det är inte min avsikt!


Jag tänkte ta er med på en titt in i behandlingsrummet på behandlingsmottagningen.
Nästan varje gång träffar jag "min sköterska". Hon är guld värd, omtänksam och duktig!
Först får jag en nål i min venport (kallas även port-a-cath).
Det är en liten makapär som ständigt sitter under huden och gör det lättare att sätta dropp o.d.
Sedan får jag ett par olika medel som hjälper mig att klara av behandlingen
utan att må illa, bla. kortison.
Efter det kopplar man på ett dropp med mitt preparat Pamidronat. Det tar ca. en timma.
Under tiden brukar jag läsa eller prata med någon annan patient.
Idag var jag ensam på salen så det fick bli lite tidningsläsning.
Efter droppet får jag min cytostatika, en "spruta" som också kopplas till en slang i min venport.
Sist försluter man porten med blodförtunnande Heparin så att den går lätt att sticka i nästa gång.


Efteråt blir jag trött och hängig så det blir inte så mycket mera gjort den dagen.